Le och det löser sig

Jag är en sådan som försöker att inte gräva så djupt i livets känslor,
vet att jag bara mår dåligt av sådant. Ibland måste t.om. jag gräva ner min lilla
hjärna i allt som tåls att tänkas på. Idag är en sådan dag, ikväll blev en sådan kväll.
Känslorna blandas, hackas och mals tills allt är som en enda gucccamole i huvudet på mig.

Dagar som dessa saknar jag dig av hela mitt lilla hjärta. Kvällar som denna känns det att biten fattas, att det är något som saknas, det som saknas är du.
En gång sa jag "mitt andranamn är optimism" det ska jag hålla fast vid.
En vacker dag ska jag stå där i din famn och vägra släppa taget, en dag ska jag gråta en flod med lyckliga tårar över att få ha dig nära igen.
.....jag längtar!

Kvällar som denna räddar musik mig. Vackert gitarrklink, vackra ord, vacker sång.
Kan inte annat än sluta med att sentimentalkossan gråter, det är grymt fint!

Jennie, min älskade Jennie. Jag saknar dig med, det vet du!
Ska snart skicka iväg ett sms till dig som du kommer vakna av och sedan glömma att du läst. Det är just det jag gillar så mycket med dig, att du är du! Underbara människa!