Le och det löser sig

Det krävs lite ansträngning för att inse hur bra man har det.
Min pappa har lärt mig att vara den ständigt glada, att skratta åt
det som är jobbigt, att skämta om eländiga saker och att inse
att även om man tycker en sak måste man förstå att andra tycker
olika och varför.
Utan min pappa vore jag inte jag. När jag var liten önskade jag
att jag skulle bli som pappa, att jag skulle kunna tänka som pappa.
Kunna sätta mig in i folks situationer på ett bra sätt och försöka
förstå varför de tänker/agerar så som det gör. Det har lärt mig
att få ett helt annat sätt att se på människor.
Har så enormt mycket att tacka min pappa för, så mycket som
min älskade pappa borda veta att jag tycker för utan min älskade pappa
vore jag inte den jag är. Jag kanske inte är toppennöjd med min kropp,
jag skulle gärna vilja vara lite smartare men är det något jag är
stolt över så är det över att jag är lik min pappa.